Under senare år har ny teknik för automatisk bestämning av travvolym på fordon slagit igenom inom svensk virkesmätning. Ett system med automatisk bestämning av travvolym som tagits i drift är Cind TimSpect, som finns vid ett trettiotal mottagningsplatser. Den teknik man nyttjar är bildanalys och träning via AI av skalenliga rektifierade bilder.

Så fungerar mättekniken

Man använder sig av stereoteknik vilket möjliggör mätning i objekt på varierade avstånd samtidigt som bilder även tas för kontroll av vedens egenskaper. Det finns tre versioner av TimSpect vilka klarar olika saker och samtliga är typgodkända.

TimSpect 1

Med hjälp av skalenliga och rektifierade bilder tagna från en videosekvens kan virkesmätaren bestämma vedlängd och travhöjd. Bankbredden avgörs med hjälp av uppgifter från bankbreddregistrat samt kompenseras manuellt av virkesmätaren med hjälp av gavelbilder. Denna version används då automatiken inte fungerar, ger orimliga resultat eller traven är delad eller sortimentet inte är typ- eller installationsgodkänt.

TimSpect 2

För travad volym, m3t, tas längd, bredd och höjd automatiskt fram av systemet med hjälp av tre stereokamerapar som skapar en 3D-bild. Virkesmätaren kompletterar med vedvolymprocent för att få fram m3fub.

TimSpect 3

I den senaste versionen kan systemet ta fram diameterfördelning på stockarna med hjälp av bildanalys. Den kan också ta fram fastvolym, m3fub, med hjälp av travad volym och vedvolymprocent. Vedvolymprocenten får man fram genom en tränad AI-modell (artificiell intelligens) som bl.a. använder diameterfördelning och trädslag som indata. Data kommer från samtliga 11 kameror i systemet.

Så går mätningen till

Mätningsprocessen startar med att chauffören ankomstregistrerar sig vid infarten till mätportalen. Här anges kortnummer.

När systemet är klart för mätning så får chauffören grönt ljus och kan med en hastighet på ca 7 km/timmen köra genom portalen.

När lastbilen har passerat görs beräkningar och mätresultatet förs sedan, för TimSpect 2 & 3, med automatik över till Biometrias mätplatssystem Iris. För TimSpect 1 anges mätresultaten/travens mått av virkesmätaren, vilket även är fallet om resultaten från den automatiska mätningen anses felaktig – så kallad over-ride.

Första steget i överföringen av mätdata/travbilder till Biometrias mätplatssystem Iris är en mottagningskontroll som aktiveras av chauffören direkt efter att passagen genom portalen är slutförd. Virkesmätaren sitter på distans vid en av Biometrias tre fjärrmätningscentraler och kontrollerar att bildkvaliteten är acceptabel, att virket är godkänt för leverans samt att virkets identitet går att fastställa med hjälp av bilderna.

När mottagningskontrollen av virkesleveransen har genomförts läggs mätningen på kö för slutlig inmätning/behandling vid ett senare tillfälle, medan virket körs in och lossas på industrin.

Automatik jämfört med manuell mätning

Cind TimSpect 2 & 3 är först och främst utvecklade för att mäta volymen korrekt, och de enskilda delmåttens noggrannhet, höjd, bredd, vedlängd och vedvolymprocent har inte varit det primära målet utan de är en efterhandskonstruktion och fungerar som rimlighetskontroll.

En annan vedegenskap som systemet kan mäta och redovisa är stockarnas diameterfördelning fördelat på tre storleksklasser.

Måtten från manuell travmätning är således inte helt jämförbara med de mått som den automatiska mätningen som Cind Timspect genererar. Mätsystemets mätnoggrannhet utvärderar Biometria kontinuerligt mot kontrolltravars stockmätta volym, inte hur de enskilda delmåtten är i förhållande till ordinarie travmätning.