Varje år mäts miljontals kubikmeter virke runtom i Sverige. Ur denna mängd faller det ut stickprov av stockar som mäts igen, fast den här gången ännu mer noggrant. Allt för att uppnå största möjliga mätningskvalitet. Chef för denna verksamhet på Biometria är Jonas Törnsten.

Vi har tidigare gjort flera nedslag hos olika virkesmätare i deras dagliga verksamhet. Den här gången ska vi ta oss en titt på den yrkesgrupp som tidigare kallades för kontrollmätare, den som i dag benämns som kvalitetsledare. De finns från Skåne till Norrbotten och är ett drygt trettiotal medarbetare som hela tiden är på jakt efter den högsta mätningskvaliteten.

– Varje kvalitetsledare har ungefär ett tiotal platser dit de åker för att coacha. Och jag skulle vilja säga att de tas emot väl eftersom de hjälper mätarna att bli riktigt bra på sitt jobb. Många som är mätare har också ett ganska ensamt jobb så de uppskattar när de får besök, säger Jonas Törnsten.

Påverka utan att styra

Coachning är ett nyckelord här, det är något som Jonas betonar noga. För det handlar inte som förr i tiden om att kontrollera vad en virkesmätare har gjort och meddela resultatet. Utan om att påverka så att mätningen blir så bra som möjligt framöver.

– I grunden är alla kvalitetsledare experter på att klassa virke, många är skogsägare och brinner för sin expertis. Alla våra kvalitetsledare har en bakgrund som virkesmätare, och det är en kunskapsmässigt bra grund att du har suttit på en såg eller gått på en mätbrygga och mätt virkestravar. Men för att kunna påverka andra måste de kunna agera ledare. Om du vill påverka någon annan måste du kunna leda, inte bara att styra, säger Jonas Törnsten och fortsätter:
– För att utveckla rollen som kontrollmätare kör vi ledarskapsutbildning för alla kvalitetsledare. Det handlar bland annat om att lära sig coachning för att få andra medarbetare att växa. Vi jobbar också mycket med situationsanpassat ledarskap eftersom vi möter så många olika profiler bland virkesmätarna och alla kan inte bemötas på samma sätt. Det kan ju också finnas virkesmätare som är nya i yrket, och de som är erfarna och kan allt.

Från plast till cellulosa

Jonas Törnsten kom till Biometria för drygt fyra år sedan, efter en tidigare karriär företrädesvis inom läkemedel och medicinteknik. Skälet till det var att han vill byta till en ny bransch men en som fortfarande låg honom varmt om hjärtat.

– Jag är materialspecialist i grunden så man kan säga att jag gick från en polymer till en annan. I det här fallet från plast till cellulosa, säger Jonas som är utbildad civilingenjör inom kemiteknik.

Dessutom tycker han att det är väldigt roligt att vara chef, inte minst för en helt ny kategori medarbetare som har en yrkesstolthet som de även brinner för privat. När Jonas började var huvuduppdraget att få ihop en avdelning med kontrollmätare, spridda över hela landet och med ursprung i de tre tidigare virkesmätningsföreningarna. Det gällde att få ihop kulturerna, ett arbete som har fungerat väl. 

Samma mätningskvalitet överallt

– Geografin är en stor utmaning för oss. Det är nödvändigt att vi har samma syn på mätningskvalitet för vi måste kunna lyfta problem som kan uppstå var som helst i landet. Om någon är expert på en viss mätningsteknik så ska man kunna kontakta den även om personen jobbar långt bort. Därför är det extra viktigt att vi träffas minst en gång per år, säger Jonas Törnsten och fortsätter:
– Då mäter vi samma sextio stockar och käbblar om samma virkesfel. För att i slutändan komma överens om hur vi ser på instruktioner för hur vi kontrollerar virke. Då ser vi också vilka interna skillnader som kan finnas. De stockar som dagligen faller ut kan ju nästan se ut hur som helst och vi måste ha samsyn och göra lika bedömningar när vi tittar efter kvistar, röta och rakhet. Vi har ganska roligt när vi håller på även om det alltid är någon som tar strid om en viss detalj.

Jonas Törnsten berättar att det både är rörande och roligt att göra övningar ihop. Och att det är speciellt kul att höra när en kvalitetsledare från Norrbotten försöker förstå en kvalitetsledare från Blekinge.

Så små avvikelser som möjligt

Vilken skillnad för mätningarna gör då kvalitetsledarnas arbete? Med tanke på att det under det senaste året slumpades ut cirka 93 000 stockar och 23 000 travar för kontroll är Jonas Törnsten väldigt ödmjuk i sin bedömning.

– Vårt jobb ser till att mätningar sker med så små avvikelser som möjligt över hela landet. Vi redovisar varje år hur vi har mätt i en kvalitetsrapport, men det är ändå vanskligt att jämföra från år till år. Vi automatiserar och fjärrmäter mer och mer och ibland gått från stock- till travmätning. Det kommer perioder där det behövs mer virke och politiska styrmedel förändrar avverkningar. Så det virke som kommer in ser inte lika ut över tid. Ibland kommer det från gallringar, ibland från slutavverkningarna, och allt detta påverkar. Men man kan säga så här: vi tittar hur vi uppfyller virkesmätningslagen, och det gör vi bättre i dag säger Jonas Törnsten.

Samtidigt berättar Jonas att kvalitet alltid måste ställas mot produktiviteten. Den som äger ett sågverk vill ju köra igenom så mycket som möjligt. Och man väljer därför ibland mätmetod utifrån det.

– Ett klassiskt sätt att mäta sågtimmer är att titta på varje stock, det är en noggrann metod. Jämför det med travmätning som är mindre noggrant men är billigare och går fortare. Då har man gjort en bedömning utifrån produktiviteten, säger Jonas.

Mer insatta i tekniken

Om geografin är den första utmaningen för kvalitetsledarnas arbete så är teknikutvecklingen i branschen nummer två. Den går fort och automatiseringen av virkesmätningen är här för att stanna.

– På det området är vi väldigt beroende av teknikleverantörerna, det är en stor förändring. Där vi förr gick med långa linjaler och tabeller är det i dag allt oftare maskiner som används. Men de måste fortfarande kontrolleras av någon. Och det gör att vår roll är under förändring. Vi behöver vara mer insatta i tekniken så att vi kan säkerställa att automatiken gör sitt jobb, säger Jonas Törnsten.