De markägare som skördar sina träd med kalibrerade skogsmaskiner kommer att tjäna mer pengar. Och dessutom göra det på ett mer miljövänligt sätt. Det förklarar Martin Sahlberg som är kvalitetstekniker på Biometria distrikt Östra Småland.

Här får ni veta hur det går till.

För tre år sedan stod Martin och mätte virke i travar i tvåskift vid Mönsterås massabruk. Han hade jobbat där ett tag och trivdes bra med det. Men samtidigt saknade han att vara ute i skogen på riktigt, i det habitat som han varit verksam i större delen av sitt yrkesliv.

– Som virkesmätare var jag bara på själva mätplatsen. Jag saknade att möta entreprenörerna och ville kunna påverka råvarorna innan de kom till industrin, säger Martin som bland annat har en bakgrund som inköpare på Sydved, jaktvårdskonsulent på Svenska jägarförbundet och produktionsledare på Bergs Timber.

Besöker maskinerna två gånger per år

Som kvalitetstekniker är han ute i skogen i tjänsten över hundra dagar per år. Antalet dagar är kopplat till de skogsmaskiner som han kvalitetssäkrar i sitt närområde. Det rör sig för närvarande om 58 stycken och han besöker dem alla när de är ute och avverkar, minst två gånger per år. Arbetsytan som han rör sig över sträcker sig från Målilla i norr ner till Växjö och sedan till gränsen mot Blekinge i syd. Som boende i Mönsterås vid kusten mot Öland har han ett centralt läge som gör att han har nästan alla maskiner inom trettio till fyrtio minuters räckhåll med bil. När Mätbart får tag i honom har han precis besökt en maskin som håller på att avverka i en grandominerad skog utanför Högsby. Martin är bekant med både föraren och skotaren som är i tjänst för dagen.

– Vid ett besök börjar jag med att se efter hur föraren klavar stammarna efter att maskinen har mätt diameter och längd. Det rör sig om minst femton längdmått som ska mätas, och oftast har föraren förberett stammarna innan jag kommer dit. Därefter klavar jag om stammarna för att se hur maskinen och föraren har mätt. När jag är klar går jag igenom siffrorna i programmet mot föraren och maskinen för att se om kraven uppfylls, säger Martin.

Inga sågbara bitar i massaveden

I det här fallet var det ganska enkelt. Allt som krävs för att bli kvalitetssäkrad var uppfyllt, med råge till och med. Martin konstaterar snabbt det han kände till sedan tidigare, att det här arbetslaget är stabilt.

– När vi är klara kommer produktionsledaren ut eftersom vi efter fältkontrollen ska genomföra sortiment och tillredning. Där tittar vi på det timmer och massaved som är avverkad. Vi tittar efter att det inte är för mycket vrak bland de sågbara sortimenten och att det inte finns några sågbara bitar i massaveden. Det är ju skillnad på vad man får betalt för de olika sortimenten och det gäller att hitta den största ekonomiska nyttan för markägaren, säger Martin.

Produktionsledaren går igenom siffrorna tre månader tillbaka för att se hur utfallet ligger till för maskinlaget. I det här fallet fanns det inga anmärkningsvärda siffror att kommentera utan allt har följt kurvorna.

– Det var inte så mycket att diskutera, alla inblandade är pålästa och är intresserade av att det ska bli så rätt som möjligt. Jag är mest med och checkar av punkter när det är ett duktigt maskinlag, säger Martin.

Liten tuva kan stjälpa stort lass?

En vanlig arbetsvecka är han ute och rör på sig tre till fyra dagar, och då inte bara i skogen. Externa möten och utbildningar tar en del av hans tid. Måndagar är alltid vikta för kontorstid framför datorn. Då körs analyser av mätningsinformation från två veckor tillbaka. Längd, diameter och så vidare kontrolleras så att siffrorna stämmer och därefter får entreprenören feedback. Det kan låta tjatigt med alla kvalitetskontroller, men eftersom en slutavverkare kan hantera virkesvärde för 30–40 000 kronor i timmen kan felmätningar ge stora konsekvenser, både ekonomiskt och för miljön.

– Tänk dig att du som markägare anlitar en maskin som inte är kvalitetssäkrad. Den kanske mäter in stockar på 3,68 meter i stället för 3,70 som är den önskade längden. Nästa längd är 3,10 och då står du där med 58 centimeter i övermål. Den biten får du då inte betalt för, bara för att maskinen har mätt för kort, säger Martin och tillägger:
– Det finns naturligtvis de som mäter noggrant, trots att de inte är kvalitetssäkrade. Men om deras maskiner inte kontinuerligt kalibreras finns det alltid risk för att det blir fel. Helt i onödan.

Mycket vrak är en utmaning

En av de stora utmaningarna i Martins jobb beskriver han annars när han inser att det inte ser så bra ut på de inmätta siffrorna. När det helt enkelt har blivit för mycket vrak.

– Då gäller det att lägga upp dagen i skogen för att de ska bli bättre. Jag vill ju inte klaga på någon utan få dem att hitta utmaningen framåt. Därför gäller det att analysera varför det har blivit så här. Har föraren fått otydliga instruktioner eller handlar det kanske om mätningsbestämmelser. Utifrån det hittar jag en handlingsplan för att resultatet ska förbättras, säger han.

Martin känner att han gör något viktigt och att hans insats verkligen betyder någonting. Han beskriver sig själv som lite av en hjälpgumma som folk ringer när behov uppstår.

– Jag känner att jag får uppskattning för det jag hjälper till med. Och jag hoppas att fler och fler inser värdet av att kvalitetssäkra sina skogsmaskiner. Det är något som vi alla kommer att tjäna på.