Långt uppe i Sveriges skogar, drygt två timmars bilkörning norr om Kalix och strax sydost om Pajala ligger orten Tärendö. En by med drygt 400 invånare som är känd som hembygd åt den olympiska guldmedaljören Charlotte Kalla, att världens näst största bifurkation* finns här och inte minst för att den huserar Sveriges nordligaste såg och mätplats.

Tärendö by börjar där Tärendöälven, Torneälven och Kalixälven delar sig. Åker man från Folkets hus i utkanten av byn längs med den mäktiga Tärendöälven i en kilometer når man sågen och mätplatsen där drygt tjugofem personer arbetar varav en är den fasta virkesmätaren Emil Isaksson. Även ambulerande virkesmätare arbetar här emellanåt såsom Roger Eklund, Thomas Karlsson, Håkan Andersson och Niklas Gustafsson och så kvalitetsledare Anders Jönsson, som är på besök cirka tre gånger i månaden.

Tallskogar och flack terräng

Sedan några år tillbaka är Tärendö Sveriges nordligaste kommersiella såg och mätplats, och sedan 2021 ägs den av familjeföretaget Jutos Timber som agerar partner åt små och stora skogsägare i Tornedalen och Norrbottens inland. Det har tidigare funnits mätplatser ännu längre norrut, som till exempel i Saivomuotka som ligger 14 mil norr om Pajala längst med finska gränsen. Tärendö ligger norr om polcirkeln vilket innebär att solen inte går upp under några veckor på vintern. Men norrskenet lyser upp himlen i olika färger när hösten kommer med kalla och klara nätter. Längs med byn går älven genom en flack terräng med mycket skog som framför allt består av tall och en och annan gran.

Tätvuxet virke av fin kvalitet

En sak som skiljer mellan virke i norra och södra Sverige är tätvuxenheten. Medan virkesmätare i landets södra delar emellanåt  tvingas klassa ner virke på grund av glesa årsringar som visar hur snabbt virket vuxit är det ofta tvärtom i norr. Vid mätplatsen i Tärendö mäts tall som kommer från olika platser som Karesuando, Gällivare, Kiruna och även från finska sidan samt från Tärendö, Pajala och Överkalix. Här växer virket långsamt vilket gör att det blir många årsringar med kort avstånd mellan sig. Virket blir då extra starkt och av hög kvalitet.

Så är fallet i områdena runt Tärendö, Pajala och Överkalix där tallen är särskilt tätvuxen. Det finns även variationer på trädkvalitet i norr, i exempelvis Karesuando och Kiruna utsätts träden för mer påfrestningar och växer så att de ofta blir krokiga och får stora grenar som påverkar kvaliteten. Kring Tärendö, Pajala och Överkalix växer tallarna däremot långsamt vilket gör att det blir extra fin kvalitet på timret.

Export till hela världen

Tätvuxen tall lämpar sig särskilt bra till finsnickerier och virket hyvlas och förädlas för att användas till möbler, paneler, lister, trall och trappräcken. Eller till plank och bräder. De bodar som finns på Tärendös mätplats är till exempel byggda av virke som avverkats i närområdet och mätts in på sågen. Eftersom virket är av fin kvalitet så är efterfrågan hög och en stor del av virket går på export. Ett av de länder som importerar absolut mest från Tärendö är England som köper en stor del av det sågade virket. Övriga storkunder är länder som Egypten, Marocko, Polen och Japan. Allt virke går inte på export utan säljs även i
Sverige direkt till byggvaruhus. En del av virket från Tärendö blir också till IKEA-möbler.**

*En bifurkation är när ett vattendrag delar sig och blir till flera vattendrag som fortsätter rinna nedströms. Torneälven är en av Sveriges nationalälvar som delar sig i många olika vattendrag och världens näst största bifurkation sker när Tärendö älv avleder vatten från Torneälven och för det till Kalixälven.
** Källa Jutos Timber

Emil, 34, sadlade om

Emil Isaksson är inte ny i skogsbranschen, men som virkesmätare är han fortfarande ganska färsk. För snart två år sedan bytte han karriär och är nu stationerad så långt upp norrut som Biometria har verksamhet, nämligen Tärendö. Mätbart har besökt honom en vanlig arbetsdag.

Biometria utför arbete på närmare 240 mätplatser som är spridda över hela landet. Längst ner i söder finns en hos Södra Timber i Eslöv, en annan hittar vi hos ATA Timber strax utanför Kristianstad. Mer än 160 mil norrut ligger de två stationer som Emil Isaksson delar sin arbetstid mellan, vid sågverken i Tärendö och Teurajärvi.
– Jag trivs väldigt bra. Arbetsuppgifterna är ganska varierande eftersom jag är på två olika platser. Hos Jutos Timber i Teurajärvi travmäter jag timmerbilar och beräknar volym, och hos Jutos Timber i Tärendö är det mer stockmätning, säger han.

Annons på Blocket

Innan Emil började som virkesmätare förra året jobbade han bland annat som skördarförare för Billerud, något han också trivdes med men som hade en viss osäkerhet kring sig i och med att avverkningen styrdes av upphandlingar som måste vinnas.
– Man visste aldrig hur länge man skulle ha jobbet. Så när jag såg en annons på Blocket om virkesmätning tänkte jag att det skulle vara kul att prova på någonting nytt. Och jag har ju hållit på med så mycket annat inom skog, säger Emil som berättar att han numera ser stockarna på ett helt annat sätt än vad han gjorde tidigare.

Sågtimmer, vrak eller mitt emellan

I Tärendö sitter han i en stol i en kur medan stockarna far förbi honom i hög fart på kerattbanan. Det gäller att vara uppmärksam för att kunna bedöma om stockarna kvalificerar sig som sågtimmer eller om de ska klassas som vrak.
– Det kan vara lite svårt om de inte är helt raka utan lite krokiga. Jag måste avgöra om det går att såga en
rak planka av dem, det vill säga om förlusten är för stor eller om den är inom toleransen, säger Emil.

Andra fel som ska bedömas på löpande band är stockar med kvistar, ruttna stockar eller stockar med sprickor som uppstått i samband med fällning.
– Man får vara snabb att titta, men man kan ju i alla fall se stockarna några meter i förväg. Sedan kan man bedöma utifrån stocktypen, jag vet ungefär varifrån de kommer och har vuxit. Om träden stått på mager mark då blir det ofta kvistiga stockar, säger Emil och fortsätter:
– Ibland kan alla vara godkända, ibland är tio av tjugo dåliga. Allt beror på skogens kvalitet, hur bra den har tagits hand om och om markägaren har gallrat i tid och så vidare. Sedan är det också upp till maskinföraren som gjort stocken. Jag vet ju av erfarenhet hur svårt det kan vara för dem.

89 procents träffsäkerhet

Varannan vecka får Emil veta hur bra han är på att bedöma. Då kommer Anders Jönsson, en kvalitetsledare från Kalix, på besök och följer upp hans arbete. Var 500:e stock väljs ut och när det sammanlagt blir en fyrtio–femtio stycken så blir det kontrollmätning.
– Det ser väl rätt bra ut för mig. Jag har 89 procents träff och kravet ligger på 60 procent, säger Emil med ett leende.

Ett enkelt val

Han trivs med att vara ute på mätplatserna och att träffa, som han beskriver det, olika sorters folk. På en dag kan det komma ett fyrtiotal timmerbilar som ska mätas in. Många markägare tittar också in för att höra hur det går och ta en kopp kaffe. Det blir många att samtala med. Och det låter ganska trevligt. Emil vet dock inte om han kommer att vara virkesmätare om tio år, möjligtvis kan yrket kvalitetsledare vara något som lockar. Men kvar i skogen blir han, det är han säker på.
– När man bor här uppe är det skogen eller gruvan som gäller. Och jag har varit i gruvan. Det var väl bra
men smutsigt och mörkt mest hela dagarna, inte så mycket natur om man säger så. Det är skönare att vara ute, även om man sitter i en maskin. säger han.